Klockan är sent. Jag borde sova, men kan inte.
Har precis varit i stallet efter en helt otroligt intensiv vecka! Tänkte jag skulle vara lite "snabb" kom inte ut till stallet föränn vid 8 snåret efter att ha varit i Västerås hela dagen, kylen är helt tom, reklam och post ligger i hela hallen och lägenheten ser allmänt upp och ner ut. Hade varit bra att komma ikapp lite och dessutom få sova. Det blev inte riktigt som jag planerat.
Jag kom ut till stallet och mötte Therese som har hand om allt hon berättade att Bias den gamla märren på 27 år skulle avlivas och ville att jag skulle hjälpa henne för hon ville inte hålla henne. Det är klart man ställer upp Lars skulle komma vid 8 tiden så det var ju lugnt. Men vetrinärer är typ som hovslagare de kommer aldrig i tid. Dum som man är hoppas man ju ändå alltid. Vi hade precis gett upp hoppet och fodrat alla hästar när han messar och säger att han skulle komma om 20 min. Rätt drygt, men har man ändå väntat så länge kan man ju lika gärna vänta en stund till. Klockan 23 kom han och jag tog ut en inte ont anande Bias ur boxen och började leda ut henne i det kolsvarta mörkret. Kändes lite sorgligt men väldigt nödvändigt då hon har sett bättre dagar i sitt liv. Vi gick iväg i geggan runt stallet, trodde nästan hon skulle trilla ihop på vägen, va ranglig hon var stackarn. Vi ställde oss på en bra plats på baksidan och jag hade en hink med mig med den "sista måltiden" som Bias fick mumsa på medan Lars laddade grejen han skulle skjuta i huvudet på henne. När han var klar satte han den mitt på pannan och tryckte av och Bias föll till marken på en gång, krampaktigt darrade hon tills han några sekunder senare skar av halspulsådern och blodet forsade ut. Så kom Bias äntligen till himlen. Kanske inte det finaste att dimpa ner i geggan men hon tyckte nog det var dags hon också. Imorgon kommer en lastbil och hämtar henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar